”Din organisation kräver omstart ” står det plötsligt på skärmen och som alltid, när alternativ erbjuds, kryssar jag i rutan för senareläggande och tänker, att jag nog klarar mig ett tag till utan nymodigheter och högre prestanda.
Det är bra förstås, att någon påminner om att saker bör uppdateras, och inte ett dugg märkvärdigare än när Värmeteamets utsände föreslår nya termostat, och själv skulle jag inte bli så värst förvånad, om någon kollega eller chef skulle föreslå omstart.
Inte så att jag är så svår att kommunicera med eller inte är det minsta förändringsbenägen, men kanske går saker aningen långsamt ibland, trots att jag tar trapporna med dubbla steg och försöker se taggad ut, när en ny kollega, läroplan eller plattform introduceras.
Datorn hackar ibland och det tar en evighet, innan ett simpelt word-dokument laddas upp, och så låses nånting och man klickar irriterat på musen men ingenting händer och så kan det ju inte vara.
Ja men självklart kan en omstart hjälpa då och allt går kanske inte lekande lätt, men man har visat, att man inte alls möter allt det nya med skepsis och inte alls filosoferar mer än man installerar. Man är öppen för förslag och om dessa kommer från frisör, vuxna barn eller särbo, det kvittar.
Vad som får en livskamrat att kräva omstart, är inte det lättaste att ringa in, men visst kan det bli aningen segdraget i relationer, och om det nu handlar om sena eller helt uteblivna svar på de enklaste frågor eller bara en tilltagande fumlighet och överdriven eftertänksamhet,det vågar jag inte spekulera i, men gissar att någon form av nytändning står högst upp på partnerns önskelista.
Lennart, som envisas med att boka in sig på samma camping för trettiosjunde sommaren i rad befinner sig inte i riskzonen och inte heller Håkan, som aldrig skulle missa ett tillfälle att visa upp sin välputsade veteran på ett tiotal bilträffar varje vår och höst, men jag tänker på alla män som alltid framställt sig själva som livsnjutare och äventyrare men nu inte fantiserar om mycket mer än en runda till Coop, eftermiddagshäng på den inglasade balkongen eller bridge på den lokala PRO – avdelningen.
Ibland behövs inte mer än en ny lättviktsjacka i dun, en ny frisyr eller ny partner, för att livsandar ska återvända och diffusa symtom på diverse ålderskrämpor försvinna, men det där är naturligtvis ingenting att skoja om och allt annat än lätt.
”Så börjar ni ligga igen” lyder en rubrik i Aftonbladet och en coach bjuder på knep, som garanterat ska få Camilla och Björn att hungrigt kasta sig över varandra i stället för att scrolla på Instagram , kolla skidskytte eller ladda ned inredningstips till sommarstället.
Ja det är ju generöst, ett jättefint initiativ, men kanske trots allt inte en quick fix för seniorer, som trivs alldeles förträffligt i soffhörn och mjukisbyxor och aldrig skulle drömma om att söka lyckan utanför äktenskapet, som är så mycket mer än förföriska blickar och pålitliga erektioner.
Själv är jag inte främmande för en omstart och några har det blivit under ett snart 60- årigt liv, men nu handlar det mer om små vardagliga förändringar än livsavgörande och omkullkastande beslut.
Ett par lådor nyplanterat är inte det sämsta.
